medicinska behandlingar mot tandgnissling och tandpressning (bruxism)

Behandling vid tandgnissling och tandpressning (bruxism)

Tandgnissling (även kallat bruxism) är ett tillstånd där du gnisslar eller biter ihop dina tänder överdrivet mycket. Om du har tandgnissling kan du omedvetet bita ihop tänderna när du är vaken (vaken bruxism) eller bita ihop eller slipa dem under sömnen (sömnbruxism).

Tandgnissling på natten är ett sömnrelaterat problem. Människor, som biter ihop eller gnisslar tänder under sömnen, är mer benägna att ha andra sömnstörningar som tex snarkning eller andningsuppehåll (sömnapné).

Mild tandgnissling kräver inte alltid behandling. Hos vissa människor kan tandgnissling vara så påtagligt att det kan leda till huvudvärk, skadade tänder och andra besvär.

Eftersom du kan ha sömnbruxism och vara omedveten om det tills komplikationer uppstår, är det viktigt att känna till tecken och symtom på bruxism och att söka regelbunden tandvård.

Symtom på tangdgnissling kan vara:

• Smärta eller ömhet i käken, nacken eller ansiktet

• Matt huvudvärk som börjar i tinningarna

• Trötta eller spända käkmuskler

• Tänderna gnisslar så att din sömnpartner klagar över det. 

• Tänder har blivit tillplattade, spruckna, avhuggna eller lösa

• Sliten tandemalj som exponerar djupare lager av din tand

• Ökad tandsmärta eller känslighet

• Smärta som känns som öronvärk, även om det faktiskt inte är ett problem med ditt öra

• Skador från tuggning på insidan av din kind

• Sömnstörning

Orsaker till tandgnissling och tandpressning

Det är inte helt klarlagt vad som orsakar tandgnissling men det kan bero på en kombination av fysiska, psykologiska och genetiska faktorer.

Vaken tandgnissling kan bero på stress, ångest, ilska, frustration eller spänning. Det kan även vara en copingstrategi eller en vana under djup koncentration.

Riskfaktorer för tandgnissling och tandpressning

• Psykisk påfrestning. Ökad ångest eller stress kan leda till tandgnissling. Även ilska och frustration.

• Ålder. Bruxism är vanligt hos små barn, men det går vanligtvis över i vuxen ålder.

• Personlighetstyp. Att ha en personlighetstyp som är aggressiv, konkurrenskraftig eller hyperaktiv kan öka risken för tandgnissling.

• Mediciner och andra substanser. Tandgnissling kan vara en ovanlig biverkning av vissa psykiatriska mediciner, såsom vissa antidepressiva medel. Att röka tobak, dricka koffeinhaltiga drycker eller alkohol eller använda droger kan öka risken för tandgnissling.

• Familjemedlemmar med tandgnissling. Sömntandgnissling tenderar att förekomma ärftligt i familjer. Om du har tandgnissling kan andra medlemmar i din familj också ha eller ha haft tandgnissling.

• Andra diagnoser. Tandgnissling kan associeras med vissa psykiska och medicinska störningar, såsom Parkinsons sjukdom, demens, gastroesofageal refluxstörning (GERD), epilepsi, nattskräck, sömnrelaterade störningar som sömnapné och ADHD. 

Komplikationer till tandgnissling och tandpressning

I de flesta fall orsakar tandgnissling inte allvarliga komplikationer. Men allvarlig bruxism kan leda till:

• Skador på dina tänder eller käke

• Huvudvärk av spänningstyp

• Svår ansikts- eller käksmärta

• Störningar som uppstår i käklederna (TMJs), som ligger precis framför dina öron, vilket kan låta som ett klick när du öppnar och stänger munnen

Diagnos av tandgnissling och tandpressning (bruxism)

Under regelbundna tandundersökningar kommer din tandläkare troligen att kontrollera om det finns tecken på tandgnissling.

Om du har några tecken, letar din tandläkare eller tandhygienist efter förändringar i dina tänder och mun under de årliga besöken för att se om processen är progressiv och för att avgöra om du behöver behandling.

För att utvärdera omfattningen av tandgnissling kan din tandläkare kolla efter:

• Ömhet i dina käkmuskler

• Uppenbara tandavvikelser, såsom trasiga eller saknade tänder

• Andra skador på dina tänder, det underliggande benet och insidan av dina kinder, vanligtvis med hjälp av röntgenstrålar

• En tandundersökning kan upptäcka andra störningar som kan orsaka liknande käk- eller öronvärk, såsom käkledsstörningar (TMJ), andra tandproblem eller hälsotillstånd.

• Om det finns uppgifter om tecken på sömnapné kan du bli remitterad för sömnutredning.

• Om ångest eller andra psykologiska problem verkar relaterade till din tandgnissning kan du hänvisas till din vårdcentral för en bedömning och behandling av psykiska besvär kan lindra tandgnisslingen. 

Behandling av tandgnissling och tandpressning (bruxism)

I många fall är behandling inte nödvändig. Många barn växer ur tandgnissling utan behandling, och många vuxna gnisslar eller biter inte ihop tänderna tillräckligt för att behöva terapi. Men om problemet orsakar ihållande besvär för dig kan det vara idé att testa behandling. 

• Skenor och munskydd. Dessa är utformade för att hålla tänderna åtskilda för att undvika skador som orsakas av sammanpressning och slipning. Även om skenor kan förhindra eller korrigera slitaget på dina tänder, kanske de inte stoppar tandgnisslingen. 

• Tandkorrigering. I svåra fall - när tandslitage har lett till känslighet eller oförmåga att tugga ordentligt kan din tandläkare behöva forma om tuggytorna på dina tänder eller använda kronor för att reparera skadan.

• Medicinsk behandling kan hjälpa personer med svår bruxism som inte svarar på andra behandlingar. Då får behandlingen tuggmuskeln att slappna av så att den inte har överdriven aktivitet. Den vanligaste medicinska behandlingen håller i 3-4 månader och måste därefter upprepas. Dock kan behandlingen göra att muskeln blir mindre stark efter några behandlingar och då kan problemet lindras något så att man kan testa att fasa ut behandlingen. Det finns då andra behandlingsalternativ att testa.